Det går neråt!

När jag vägde mig för första gången under denna 30-dagars period så vägde jag snäppet över 150 kilo (jag måste anta det eftersom vågen inte väger över 149.9 kilo) och idag vägde jag mig och var nere på 148,6 kilo. Så åtminstone 1.5 kg i viktnedgång på cirka en vecka är inte helt fel!

Soile gav mig en klockren rekommendation, att gå tillbaka och läsa igenom mina gamla blogginlägg (jag hade länkat om inte min Swiftfox 3 beta hade haft vissa problem med popups och annat najs, kolla in listan till höger, Januari 2007 och framåt). Jag har hunnit läsa litegrann, men det ger verkligen inspiration!

Igår och idag har det visserligen funnits lockelser, som att mamma gav oss en stor vit Toblerone och ett kilo cashewnötter (jag räknar det som snacks för denna period iallafall), jag som älskar båda två, men det blir lättare och lättare att inte dras till Coca-Colan längre och huvudvärken är så gott som borta. Nu undrar jag varför jag ens började dricka koffein igen eftersom jag måste gå igenom abstinensproblemen för att sluta - man tycker att jag borde ha lärt mig från förra gången.

Men detta, precis som det var då, är träning för min mentala självdisciplin. Det som inte dödar dig, gör dig starkare och detta gäller nog som allra mest för den mentala utvecklingen. Läste en gång att i en film är den riktiga huvudrollen den karaktär som förändras mest under filmens gång (mentalt då) och jag tänker definitivt vara huvudrollen i mitt eget liv. Varför stagnera och bli rädd för att förändras, när det finns så många otroliga möjligheter där ute? Jag har bara ett liv att leva, så jag hoppas, nej tänker, göra det bästa av det.

Jo just det ja - åt schnitzel igår eftersom jag trodde att all schnitzel görs på kyckling, tji vad fel jag hade för det var ju gjort på nåt annat (rött kött) och som tack för upplevelsen fick jag ont i magen och spenderade dagen med att fisa. Lidandet man får utstå för att man inte är kulinariskt utbildad.