Att ta tag i sitt liv

Dagligen möts jag av människor runt omkring som beklagar sig över sin situation, men som ändå inte gör något åt den. Jag finner det lite mystiskt att man spenderar så mycket tid och energi på att klaga på saker och ting istället för att använda all den energin till att lösa eller åtminstone mildra de "problem" man lider av. Jag vet att det jag kommer att skriva kommer att vara smärtsamt för vissa, kanske till och med jobbigt - men det kanske krävs för att man ska få upp ögonen!

Låt säga att problemet är en brist på jobb och medföljande ekonomiska problem. Detta är ett enkelt problem att lösa på många olika sätt - man kan söka jobb, om man lägger några timmar om dagen på att söka jobb och gå ut till affärer så kommer man få napp. MEN, häri ligger det riktiga kruxet - många tror att deras möjligheter slutar här, trots att så inte är fallet. Tillåt mig att illustrera med hjälp av exemplet - man kan sälja saker på auktion på internet (Tradera/Ebay) och återinvestera de pengarna man tjänar på mer saker man kan sälja över nätet - alla har saker och ting de egentligen inte behöver eller bara samlar på ändå. Man kan starta företag och sälja tjänster (man kanske kan något som andra behöver?) eller produkter, eller varför inte göra flera olika småsaker. Behöver man exempelvis tjäna alla sina pengar från en inkomstkälla? Varför inte tjäna lite från flera olika.

Samma problem finns i flera varianter (inget jobb, inga pengar, inget att göra, ingen hobby, ingen att umgås med, sitter hemma för mycket) och i alla fallen så handlar det om att konvertera den energi man använder på att klaga eller sörja över sin situation till något positivt. Vi har alla en viss mängd energi som vi kan spendera varje dag - varför inte spendera den energi som vi har på något som ger oss mer av det vi vill ha?

En annan liknelse vore pengar. Om du har en viss mängd pengar varje dag, skulle du spendera dem på meningslösa saker eller köpa sådant som du hade ett behov av? Godis, eller mat? Skvallertidningar, eller kläder? Om man är så begränsad att man måste göra liknande exklusiva val, så gäller det att tänka efter litegrann på vad man vill.

Och däri ligger själva kärnan i problemet - att veta vad man vill. De flesta som beklagar sig på sin situation gör det för att de helt enkelt inte satt sig ner och funderat på vad de vill och hur de ska uppnå det. Utan en uppfattning om vilka mål man har är det, naturligtvis, svårt att veta vart man ska ta vägen. Därför gäller det för er, som känner er begränsade av livet, oavsett om det handlar om jobb, vänner eller intressen, att fundera ut vad ni vill ha ut av det hela. När ni väl vet exakt vad ni vill ha, formulera en 'angreppsplan' på hur ni skulle kunna uppnå dessa mål.

Här är ett exempel på en 'angreppsplan' för "jag har inga pengar"-problemet:

1. Identifiera vad jag är bra på. (Skriva, kommunicera)
2. Identifiera vilka möjligheter jag har. (Har en massa Magic-kort jag kan sälja, har kontakter så att jag kanske kan få skriva och publicera PDF-böcker till D&D)
3. Agera. (Skriv ett utkast på en bok och skicka in till flera olika publicister, lägg upp mina kort på e-bay för försäljning).
4. Identifiera backup och verkställ. (Söka jobb som informatör, färdigställa en magisterexamen på Högskolan, studera tills jag inte har poäng kvar att ta ut)

På detta ganska enkla sätt har man transformerat den energi man tidigare använde för att beklaga sig, till att försöka göra något åt situationen. Jag ska försöka återkomma till de inre processerna som krävs för denna transformation, men som ett grundläggande dokument passar det bra in. Läs, fundera, bli gärna arg, men försök först att följa mina förslag innan ni skäller på mig.